Vem gav mig choklad! Joooo....

..... Mamma!

Hon gav mig det, den skulle ligga i den gråa till soffan, men värme + choklad = Katastrof(tycker jag, men alla har sin åsikt ;))

Sen fick jag något jag kallar "Skum sak som känns som att man ska svimma."
Jo, vi hade NO och människokroppen, right?
Och jag var coollugn(eller... men så lugn ´man kan va när man snackar om kroppen och inre organ.)
Och så plötsligt, så började typ allt blinka i svart och lite gult, det pep i öronen, kändes som huvudet skulle explodera och allt snurrade, så jag inte kunde stå still.
Gah... Jag blev skiträdd och sprang ut och grät! Det gjorde så ont i huvudet att jag pallade inte smärtan. Hoppas detta inte händer er, det är hemskt! Och + på ens födelsedag!
Men men... Jag kan ju inte styra över det. Det är lite jobbigt just nu. Lite med klassen och tjaa.... man vill bara försvinna i en lagun och andas. Finnas och icke finnas.

Smärtan sipprar ut i mitt huvud, lik en läckande flaska av glas.
Kan inte tänka, ord kan ej talas. Vad gör jag?
Gråter.
En del av mig skriker "- Mes!" och "- Fly, innan tårarna kommer!"
Men får inte lämna salen, inte lämna verkligheten. Till min bubbla av frihet.
Toaletten.
Skriker och gråter varför de straffade mig på min födelsedag, VARFÖR!?
Då kommer tanken upp, Jag är stark, men måste bli starkare.
Jag är inte perfekt, men jag är en människa.

Av Matilda, Bookii

Jag vill INTE att ni kopierar texten, för den är skriven ifrån min själ, och mitt hjärta.


Kommentera inlägget här:

Kommentar:


Namn:


E-postadress:


Blogg: